Att lyssna till sina känslor ökar andligt välbefinnande - 1/06
Känslor som uppstår omedvetet är reaktioner på sådant som händer oss i nuet. Att vi känner och våra känslor är inte moralfrågor, eftersom vi inte har ansvar för vårt undermedvetna. Vi behöver alltså inte be om förlåtelse för våra känslor.
Eftersom känslorna uppstår omedvetet, kan vi inte reglera dem eller rå över dem. Ju starkare känslorna är, dess mer tär det på oss att försöka reglera dem. Om vi i samspel med andra måste fokuser på kontroll av våra egna känslor, förändras samspelet med våra medmänniskor till stelt och färglöst. Naturlighet, öppenhet och spontanitet minimeras. Det blir en färglös samvaro och känslan av ensamhet infinner sig. Vi kan förundra oss över vart glädjen har försvunnit.
En vuxen människa behärskar medvetet sitt beteende och sina åtaganden. Barnens – och alla vi som har ett inneboende litet barn – beteende styrs ibland av känslor. När vi agerar på basen av känslor måste vi ofta förlåta och be om förlåt. Därför är en av stöttepelarna i andligt välbefinnande vår förmåga att förlåta. Det lönar sig att lära sig den konsten, trots att processen ofta är långsam. Nyckelorden i läroprocessen är frihet, otvungenhet, balans och till och med lycka. Färdigheten kräver träning.
Den vuxna människans sätt att komma överens med sig själv och sin omgivning är att vara medveten om och känna igen sina egna känslor. Innan känslorna förvandlas till handling tänker vi igenom saken och väljer mellan olika handlingssätt. Moralfrågorna stiger in i bilden vid detta skede. Att bli vuxen innebär att dessa färdigheter utvecklas. Ibland får man känslan att det tar ett helt människoliv!
Känslorna skapar motivation och är en del av livets resurser. Känslorna har stor kraft och kvävda medför de att hjärtat pulserar, blodtrycket stiger, kinderna rodnar, bleknar och musklerna stelnar. Livsglädjen kommer från känslorna och därför lönar det sig att lyssna och respektera dem. De hjälper oss att tolka stämningen i olika situationer och besluta vilken riktning vårt liv skall ta.
Att lyssna till sina känslor ökar vår självkännedom och medvetenhet om vårt andliga och fysiska välbefinnande. Vi kan då lägga märke till trötthet och utmattning och i mån av möjlighet korrigera situationen. Påfrestningar på vårt känsloliv kan redas ut först då vi har identifierat känslorna.
Att insjukna medför ofta skuldkänslor. Såväl insjuknade, närstående, arbetskamrater som vårdpersonal drabbas av dem och sjukdomen känns då orättvis, ödesbestämd till och med som ett straff. Tidvis kan människan bättre tåla dessa svåra känslor, då hon omedvetet fokuserar känslorna utanför sig själv. Då anklagar människan andra helt orimligt, vilket lättar den egna psykiska smärtan tillfälligt.
Att bearbeta sina känslor och klara sig med sjukdomen försvåras ytterligare då man blir tilldelad bristfällig informationen, då man blir dåligt bemött och vid direkta vårdfel, vilka alla belastar den insjuknades, de närståendes och vårdpersonalens känslor. Männsikan som klient inom hälsovården har svårt att stå på sig om hon just då skulle behöva all sin kraft för att klara sig psykiskt i den nya livssituationen.
Åldrandet och sjukdomar medför bräcklighet och en hel del olika känslor. Om människan, som patient och närstående, inte blir hörd som en kännande individ prövas hennes självkänsla och hon känner sig som ett livlöst kolli. Vänlighet, omvårdnad, omtanke och taktfullt given saklig och rätt information stöder självkänslan och hjälper då människan igen lär sig att ta vara på sig själv.
Känslorna bör beaktas.
SOILE KAUPPI
Översättning Bi Virta

