Hjärnbilder avslöjar känslorna och kommunikationens helande - 5/2008

Med datortomografi har man redan länge kunnat avbilda hjärnans olika delar. Nya bildmetoder möjliggör nu även att man avbildar människans subjektiva upplevelser, känslor och minnen.

Professorn i psykiatri Hasse Karlsson vid Helsingfors universitet och direktör för den psykiatriska forskningsskolan, har i sin egen forskning på senaste år koncentrerat sig bl.a. på att använda avbildningsmetoder av hjärnan.
Undersökningar baserade på fysikaliska fakta har länge varit grunden för den västerländska läkarvetenskapens vårdmetoder. Genom ny bildinformation om sambandet mellan kroppen och kommunikationen för människans hälsa får man ny insyn hur hjärnan fungerar och det förändrar så småningom även etablerade vårdformer.

Orden vårdar såvälkropp som själ

Till ett flertal neurologiska sjukdomar hör även psykiska symtom på grund av förändringarna i hjärnfunktionerna. Depression är ett vanligt symtom vid t.ex. stroke, hjärnskada, Alzheimer, Parkinson och MS sjukdom. I samband med depression försvåras även de insjuknades förmåga att behandla information.
Med hjärnbilder har man kunnat visa att en depressiv person har förändringar i transmittorerna exempelvis serotoninreceptorernas mängd minskar med 15 procent. En långvarig depression och upprepade depressioner ger även permanenta förändringar i hjärnan bl.a. förminskad hippocampus.

Professor Hasse Karlsson föreläste vid NeuroExpo-mässan i september och presenterade senaste rön inom forskningen med hjärnbilder.
I en undersökningen kartlade man hjärnans transmittorämnesomsättning hos depressiva personer med bilder av hjärnan. Efter detta delade man gruppen i två grupper, där den ena gruppen vårdades med depressionsmedicinen fluoxetin och den andra gruppen utan medicin med psykoterapi. Av de som vårdades upplevde 70 % att de blivit bättre efter fyra månader. Då deras transmittorämnesomsättning avbildades efter vården motsvarade resultaten inte vad forskarna hade väntat sig: endast de som gått i psykoterapi visade att serotonin-A1-receptorernas mängd hade ökat med 10 % på omfattande områden och de som vårdats med medicin visade ingen ökning av serotoninreceptorerna.

“Under terapi, då två personer i vårdande syfte kommunicerar kunde man åstadkomma en förändring som inte uppnåddes med läkemedel. Att det under terapin började växa serotoninreceptror bevisar, hur tätt sammankopplade psyket och kroppen är”, säger Karlsson. Karlsson berättar om ett annat exempel på samverkan och hoppets betydelse då man i en undersökning gav placebo medicin åt personer med Parkinsons sjukdom. Då de insjuknade tog placebotabletterna, som de trodde var riktiga läkemedel, minskade symtomen för en stund på samma sätt som då riktig Parkinson-medicin togs.
Att samverkan mellan patient och läkare och den tro och hopp som det inger också påverkade de insjuknade på ett biologiskt plan kunde man visa med hjärnbilderna – placebo medicinen ökade mängden dopamin och påverkade samma områden i hjärnan som riktig medicin.

Vår förmåga att dela en annans smärta är verklig

Att en person kan sätta sig in i en annan persons situation och dela den smärta hon känner, kan man visa genom att avbilda hjärnan.
”Då människan ser en bild, där en annan människa känner smärta, aktiveras delvis samma delar av hjärnan som hos den som har smärta. Helt identiskt är det inte att se smärta som om det är verklig smärta, men de innehåller samma känslokomponent som vid smärta alltid aktiveras i hjärnan. I detta sammanhang kan vi tala om empatins neurobiologi, det vill säga hur bra förmåga en människa har att identifiera sig i en annan persons situation,” sade Karlsson.

Hjärtat brister då du blir övergiven

De flesta människor tvingas någon gång bli besvikna i sina närmaste människorelationer och vet också hur svårt det känns.
“Vad poeterna har skrivit om hjärtat som brister i dessa situationer tycks faktiskt stämma”, säger Karlsson när han presenterar undersökningsresultat av hjärnavbildning. “Då fyra personer spelar kort och under spelets gång isolerar en av gruppmedlemmarna utanför gruppen, aktiveras i den utfrysta personens hjärna delvis samma områden som vid smärta.”
Undersökningarna bestyrker, att kommunikation är betydelsefull redan från barndomen för att hjänan skall utvecklas och känslolivets olika delområden skall aktiveras.
“’Då mödrar, som hade fött sina barn ett par månader tidigare visades fotografier av det egna barnet och främmande barn, aktiverades i hennes hjärna då hon såg sitt eget barn oxytosin- och vasopressinprocesserna, hormoner sammankopplade med männsikans po¬sitiva känslolägen. Samma skedde inte då man visade bilden på det främmande barnet. Detta visar, att modern reagerar med barnets känslokomponenter,” berättar Karlsson.
“Då man jämförde oxytosinnivåerna hos barn som under sina tidigaste barndomsår hade vuxit upp i Ryssland under misära förhållanden och senare adopterats till Sverige, med svenska under normalförhållanden uppväxta barn, kunde man se markanta skillnader. ”Barnen som vuxit upp under misära förhållanden hade tydligt lägre oxytosinnivåer än de som sedan födseln hade fått omvårdnad av sina föräldrar. “Detta visar, att moderns känslokomponent har motsvarighet hos barnet – den positiva känsla, som aktiveras i modern, aktiverar även barnets motsvarande system. Detta uppstår inte under misära förhållanden då den positiva kommunikationens hormoner inte uppstår i tillräcklig mängd.”

Kommunikationenspostivia effekter utnyttjas i ringa grad inom läkarvetenskapen

Sjukdom och sjukpension kan utarma den insjuknades värld då de sedvanliga kontakterna försvinner. Att isolera sig från människokontakter kan även vara en reaktion på den egna sjukdomen och känslan av otillräcklighet. En möjlighet att återuppbygga de sociala kontakterna får många insjuknade via föreningarnas och klubbarnas hobby- och diskussionsträffar. Deltagare på rehabiliterings- och anpassningsträningskurserna anser även att det viktigaste under kursen är samvaron med medmänniskor i samma situation och vårdpersonalen. Vilka resultat rehabilitering och frivillig samhörighet har för människans välmående har man just inte undersökt, trots att vi skulle kunna räkna upp mängder av positiva erfarenheter för såväl kropp som själ.
“ Kommunikationens neurobiologi är nytt och man har forskat om ämnet rätt litet runt om i världen. Man har utnyttjat psykologins möjligheter minimalt inom läkarvetenskapen”, konstaterar Karlsson.
Vi får hoppas, att kommande forskning om kommunikationens betydelse i sinom tid skall öppna möjligheterna för den medmänsklig dialogen då nya vård- och rehabiliteringsformer utvecklas.
 

Text och bild Arja Pasila
Källa: Hasse Karlssons föreläsning vid NeuroExpo-mässan 26.9.2008
 

Liitetiedosto: 

Hjärnbilder avslöjar känslorna 52008.pdf