Neurobiologiska förändringar hotar psykiskt välbefinnande - 1/06

I Parkinsons sjukdom förorsakar störningarna i nervkopplingarna förändringar i bl.a. dopamin-, serotonin och acetylkolin-signalsubstanssystemet. Dopaminet påverkar hur vi upplever välbehag och depressionsriksen stiger då dopaminnivån sjunker. Även en låg nivå av serotonin kan vara den bakomliggande orsaken.

Teijamari Laasonen-Balkin, vid Kuopio universitet, har inom psykiatri publicerat sin forskning om hjärnscanning vid depression och den visar signalsubstansernas medverkan i neurobiologin vid depression. I undersökningarna scannade man depressionspatienternas hjärna i depressionsskedet och ett halft år efter att patienten tillfrisknat. Forskningen visade att depressionspatienternas hjärna hade en lägre dopaminhalt än friska personers. Depressionspatienternas symtom, såsom långsamhet, trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesluckor, svacka i tankebanorna och uppmärksamheten berodde på verkliga störningar i hjärnfunktionerna.

I uppföljningsstudierna jämfördes depressionspatienterna före och efter vården. Hos de tillfrisknade depressionspatienterna ökade serotoninupptagningsställena i och med tillfrisknandet, i motsats till de som inte tillfrisknade. Resultaten ger vid handen att depression är kopplat till funktionsstörningar i det centrala nervsystemet. Vid behandling av depression är det viktigt att påbörja vården i ett tidigt skede samt att kombinera medicinering och psykoterapi. Laasonen-Balkins forskning bekräftar betydelsen av aktiv vård av depression och stöder det vi redan känner till, att det är möjligt att tillfriskna.

Nya forskningsrön ger vid handen att depression och övriga mentala störningar även kan ha samband med strukturella förändringar i hjärnan. Hos depressionspatienter har man kunnat se att hippocampusvolymen i hjärnan krymper. Hippocampus medverkar i inlärningsproces-

sen och minnesfunktionerna och det är sannolikt att de strukturella förändringarna förklarar åtminstone en del av störningarna i informationsbehandlingsprocessen hos depressionspatienter. Man har även kunnat visa att stress som förorsakar depression även minskar neurotrofinernas mängd i hippocampus (neurotrofa proteiner styr nervutväxt och nervcellernas differentiering).

Ju längre en person med depression har varit utan medicinering för depression, dess mindre är personens hippocampus. Man antar, att depressionsläkemedlen kan skydda volymförminskningen av hippocampus som förekommer vid återkommande depressioner.

En betydelsefull faktor som minskar psykiskt välbefinnande och ökar risken för depression är smärta, som nästan alla personer med dystoni och en del med Parkinson lider av. Detta bör ihågkommas då man söker orsaker till depression, eftersom smärtpatienternas depression är mycket vanlig. Smärtan försvårar även diagnosen av depression och dess vård.

Depressionsläkemedlen förhöjer serotoninmängden som påverkar sinnesstämningen och handlingsförmågan. Djurförsök visar att depressionsläkemedlen har cellskyddande effekter.

Trots att många personer tillfrisknar från depression utan läkemedel eller psykoterapi, skall man inte låta bli att behandla depression eftersom långvarig depression kan medföra bestående strukturella förändringar i hjärnan och dessa förändringar kan inte längre botas med läkemedel. Enligt vad man i dag vet upprätthåller depressionsmedicinerna handlingsförmågan då, när en fortgående psykisk ohälsa hotar att begränsa livet.

Man bör söka hjälp för sin depression senast då man inte längre klarar av att sköta de dagliga rutinerna och sina människorelationer. Symtom på depression är förminskat intresse, sömnlöshet eller trötthet och en önskan att få sova hela tiden, kraftlöshet, koncentrationsproblem samt en känsla av värdelöshet och olust som kan leda till ångest.

KÄLLOR:

Karlsson Hasse. Korjaavatko masennuslääkkeet aivoja? (Reparerar depressionsmediciner hjärnan?) Duodecim 2005/5.

Laasonen-Balk Teijamari. Depression aivokuvantaminen käyttäen yksitotoniemissiotietokone-tomografiaa. (Hjärnscanning med fotonemissiondatortomografi vid depression). Avhandling, Kuopio universitet, medicinska fakulteten, 2005.

ARJA PASILA

Översättning Bi Virta

Liitetiedosto: 

neurobiologiska forandringar.pdf