Nya vårdmetoder vid Parkinsons sjukdom - 4/03
01.04.2003
Parkinson-postia 4/03
Levodopa (Kardopal®, Madopar®, Sinemet® och motsvarande mediciner) är det mest använda läkemedlet vid Parkinsons sjukdom. Förr eller senare använder alla patienter läkemedlet på grund av dess goda effekt. Dock är problemet vid långvarigt bruk att en viss överkänslighet mot läkemedlet uppstår: patienten får tvångsrörelser (dyskinesi) då läkemedelshalten i blodet är hög. Man kan karrikerat säga att läkemedlets verkan är fluktuerande: vid för liten halt är patienten stel och har svårt att röra sig, om halten är lämplig mår patienten rätt så bra och vid för höga halter uppstår ofrivilliga rörelser dvs. patienten är dyskinetisk.
Ofta måste man minska medicinens dosmängd och medicinens verkningstid förkortas: då måste man ta medicinen flere gånger per dag för att vara symtomfri. Om personen har lätt att bli dyskinetisk blir medicineringen avsevärt svårare, trots att den vårdande läkaren kan sin sak. En orsak är levodopas egenskaper, vilka man inte tillräckligt kunnat påverka. Levodopa fungerar litet som socker: först stiger blodsockret snabbt och sjunker sedan snabbt dvs. sockerhalten ”svänger” rätt kraftigt.
Längre verkningstider för Levodopa
Problemet har åtgärdats tidigare genom att utveckla produkter som ”lagrar” läkemedlet (Madopar-depot® och Sinemet-depot®). Dessa mediciner innehåller levodopa såsom de ”vanliga” tabletterna men skiljer sig genom att läkemedlet utsöndras mycket långsammare, under en längre tid, och då är verkningstiden längre. I dessa långsamt verkande mediciner förstördes levodopa redan i tarmen innan läkemedlet ens hunnit till blodomloppet och vidare till hjärnan. Ju längre man försökte göra verkningstiden desto sämre verkade läkemedlet. Nuvarande läkemedel är ett slags kompromisser gällande verkningstid och –grad, dvs. depotprodukterna är mindre effektiva, det tar längre tid innan de verkar men verkningstiden är längre jämfört med ”vanliga” tabletter.
Levodopa-medicinernas verkningstid har förlängts redan från 80-talet med läkemedlet selegilin (Eldepryl®) och från mitten av 90-talet med entakapon (Comtess®), båda tack vare finländsk läkemedelsutveckling. Tack vare Eldepryl® är svinnet av levodopa mindre och levodopas verkningstid längre.
Comtess®-läkemedlets verkan baserar sig på att förhindra COMT-enzymet att bryta ned levodopa redan i blodet. Det betyder att levodopa finns i blodet längre och verkningstiden förlängs. Comtess® använt tillsammans med levodopa har förbättrat livskvaliteten för de Parkinson-patienter som lidit av fluktuationer genom att förkorta den tid av dagen då levodopa inte fungerar (”off”-tid). Även fluktuationernas svårighetsgrad har lindrats. Comtess®-läkemedlet når inte hjärnan, eftersom det inte tränger genom blod-hjärnbarriären. Medlet i sig hjälper inte vid Parkinsons sjukdom utan förutsätter samverkan med levodopa-medicinering.
Trippelverkande produkt till Finland?
Vården med levodopa utvecklades under 60-talet och läkemedlet gavs 4-16 gram per dag för att verka (s.k. högdos-vård). De höga doserna var av nöden eftersom största delen av levodopa-läkemedlet förstördes i kroppen av olika enzym och bara en bråkdel nådde hjärnan. En av dessa enzym var dopadekarboxylas, vars verkan förhindrades genom att från början av 1970-talet tillsätta hämmare (karbidopa eller benserazid) av detta enzym i levodopa-läkemedlet. Som en följd av detta förminskades levodopas dygnsdos till en tiondedel (600-1000 mg) från den tidigare (lågdos-vård).
Då man betänker de nuvarande levodopa-produkternas korta verkningstid har det också varit logiskt att i levodopa och dopadekarboxylas-hämmaren förena även entakapon i samma tablett. I USA säljs redan en dylik produkt, Stalevo®, som innehåller levodopa, karbidopa och entakapon. Eftersom detta läkemedel är en slutprodukt av finländsk läkemedelsutveckling kan vi anta att den kommer att finnas till salu även i Finland i en nära framtid.
Vid bruk av Stalevo® kan man inte förvänta någon förbättring i vårdresultatet jämfört med nuvarande gängse vård med levodopa och entakapon (Comtess®) i skilda tabletter. Medicineringen blir dock lättare eftersom man i stället för två tabletter klarar sig med en. Stalevo® har i USA registrerats som läkemedel för sådana patienter där fluktuationer på grund av levodopa-medicineringen inte har fåtts i balans med vanliga levodopa-preparat.
Intravenös vård i framtiden?
Levodopa-medicinernas halt i blodet fluktuerar kontinuerligt och redan för ett flertal år sedan har tanken fötts att kunna, för personer med problematisk vård, ge medicinen intravenöst direkt i blodet med en pump liknande den diabetiker använder för att uppnå en jämnare halt i blodet.
Tidigare har detta inte varit möjligt på grund av att levodopa upptas dåligt i blodet och denna vårdtyp hade krävt stora mängder vätska. I Sverige vid Universitetssjukhuset i Linköping har docent Nil Dizdar gjort framsteg vid utvecklandet av denna vårdmetod. Med denna metod har man vårdat 17 personer och haft uppföljning i ca ett år och vården har varit klart effektiv för att minimera fluktuationer: patienterna har haft mindre stelhet och i synnerhet mindre tvångsrörelser.
HEIKKI TERÄVÄINEN
professor
Översättning Bi Virta
Liitetiedosto:
