Psykiskt välbefinnande ger ett liv meningsfyllt - 1/06

Då människan säger sig må psykiskt bra upplever hon att livet är i balans. Då är vardagslivet, med dess små skavanker och sorger, en trevlig upplevelse.

Vad det psykiska välbefinnandet består av varierar rätt mycket under människans livscykel. Arbetslivet, där människan får känna sig betydelsefull, och den sociala gemenskapen är för mången en viktig del av det psykiska välbefinnandet.

Känslan av hjälplöshet och ovetskapen om det kommande kan försvaga den insjuknades psykiska mental hälsa och medföra depression i synnerhet om personen samtidigt förutom utebliven arbetsgemenskap även upplever andra förluster i sitt liv.

Redan i början av sjukdomen lönar det sig att skaffa tillräckligt med information om sjukdomen, vården och rehabiliteringsmöjligheterna. Informationen hjälper ofta att förstå den egna sjukdomens särdrag och gör det lättare att hitta vård och hjälp.

En allvarlig sjukdom kan försvaga initiativförmågan och öka social isolering och ofta är just bristen på ett socialt nätverk orsak till psykisk ohälsa. Den egna familjens stöd är för mången det viktigaste och mest bärande kraften, men det lönar sig att söka medmänniskor att utbyta tankar med t.ex. via social gruppverksamhet i den lokala klubben eller föreningen.

Om gruppverksamheten känns främmande, förmedlar föreningarna kontaktuppgifter till medmänniskor i samma situation, som man kan diskutera med och som hjälper över kristiden. För många är det tillräcklig terapi att få tala ut med en medmänniska eller med sin egenläkare.

Information och stöd från människor i samma situation finns också på nätet. Åtminstone finns det diskussionsforum på engelska med Parkinson-tema. Parkinson-förbundet har inte eget diskussionsforum för insjuknade. För att råda bot på bristen öppnade Mervi Räihä, som har Parkinson, ett eget diskussionsforum på adressen: http://groups.msn.com/parkkispaikka. I Åbo planerar en grupp yngre med Parkinson att öppna nätsidor för diskussionshugade.

Mången gång stärks det psykiska välbefinnande under anpassningstränings- och rehabiliteringskurserna och många får ny kraft för den nya livssituationen. De nya färdigheterna från kursen ger även styrka att förverkliga rehabilitering på egen hand efter kursen.

Trots att det är svårt för många att lämna arbetslivet förbättrar pensioneringen den psykiska hälsan genom att stressen minskar. Många intressanta områden, som man inte på grund av arbetet hann bekanta sig med får på nytt betydelse och blir en del i sökandet efter ett meningsfullt livsinnehåll.

Källan till psykiskt välbefinnande finns i god sömn och mat, normala och regelbundna vardagsrutiner samt hobbyn och motion. För att hitta den nya balansen, som rubbats, krävs att man söker och lär sig nya saker och att på nytt få känslan av att må bra lyckas inte utan den egna viljan. Ibland är det också en attitydfråga – är vi villiga att se allt det vi ännu har kvar eller fokuserar vi endast på att sörja över förlusterna.

Då målen, som människan utstakar då hon söker ny mening, är rimliga belönas hon oftare än väntat. Då man värderar målen är det skäl att lita på sina egna känslor och söka källan till välbefinnandet i den egna vardagen.

I detta nummer av tidningen berättar insjuknade hur de har funnit balansen efter krisen som följde diagnosen. Nya stigar till välbefinnandet har de funnit via hobbyn, familjen, vänner, diskussioner, rehabilitering, att hjälpa andra, motion, skrivande och ett fungerande vårdrelation. Det har även krävts en stor ihärdighet och en stark tro på att förändringen inte betyder slutet på ett gott och meningsfullt liv.

ARJA PASILA

Översättning Bi Virta

Liitetiedosto: 

psykiskt valbefinnande.pdf