Synvinklar vid rehabilitering - att orka i arbetslivet och yrkesinriktad rehabilitering - 4/03

Parkinson-postia 4/03 

Begreppet arbetsförmåga är mångfasetterad och består av många faktorer. Arbetsförmågan utvärderas genom att kartlägga personens resurser och arbetskraven. Resurserna är hälsa och funktionsförmåga, skolning och kunnande, livsvärderingar och attityder samt motivation och ett givande arbete. En stor betydelse för arbetsförmågan har även arbetet och dess egenskaper såsom arbetsmängden, arbetsmiljön och atmosfären på arbetsplatsen. Då man mätt arbetsförmågan har man även konstaterat att möjligheterna att göra ett meningsfullt arbete och själv kunna påverka planeringen och beslut gällande det egna arbetet hjälper att orka bättre i arbetet. Man får också stöd för att klara sig i arbetslivet då arbetsplatsen och arbetsgivaren är flexibla t.ex. då det sker förändringar i arbetstagarens hälsotillstånd, vilket påverkar hur personen orkar i arbetet.

Arbetsförmågan hos personer med Parkinson

I genomsnitt insjuknar personerna vid 62-års ålder i Parkinsons sjukdom och den största delen av de insjuknade är pensionerade. Många är dock ännu med i arbetslivet då de får sin diagnos. Man bör även minnas, att det inte är sällsynt att insjukna som rätt ung vid t.ex. 40-års ålder. Vid den åldern är arbetet och arbetsförmågan ofta en central del av den insjuknades vardag.

Det finns mycket få utredningar hur Parkinsons sjukdom påverkar arbetsförmågan. Man kan dock notera att det är mycket vanligt att många lämnar arbetslivet rätt snabbt efter insjuknandet. Finlands Parkinson-förbunds kartläggning bland medlemmarna år 1994 visade, att en tredjedel av personer under 55 år med Parkinson arbetade. Ungefär 60 % av de insjuknade hade invalidpension.

I följande årsklass, 55-64 år, var redan 80 % på invalidpension. Om man jämför med samtliga invalidpensionerade i Finland år 1994 visar det, att personer med Parkinson går i invalidpension ungefär två gånger oftare än befolkningen i medeltal.

Parkinsons sjukdom fortskrider mycket individuellt, vilket betyder att man även bör bedöma arbetsförmågan individuellt. En stor betydelse har arbetsuppgifterna och hur sjukdomens sym tom t.ex. långsamma rörelser, talförmågan eller problem att skriva påverkar arbetet. Arbetsförmågan påverkas även av de avgöranden man gör gällande medicinering dvs. hur mycket av symtomen man kan eller är nödvändigt att lindra med mediciner.

Då de fysiska symtomen är lindriga är det för det mesta inget problem med arbetsförmågan. Att klara arbetet kan dock påverkas av övriga, ofta ”osynliga” symtom såsom trötthet, stress eller den osäkra framtiden. Väsentliga frågor då man kartlägger arbetsförmågan är den insjuknades vilja och motivation att fortsätta i arbetslivet.

Att tala om för sin arbetsgivare eller arbetsgemenskapen om sjukdomen är inte alltid lätt. Ofta blir situationen lättare då man kan tala om sin situation eftersom arbetsgemenskapen lättare kan förhålla sig till olika situationer och vara flexiblare. I idealfall stöder såväl arbetsgivaren som arbetshälsovården frågor som gäller arbetsförmågan och då finns det möjligheter att göra skräddarsydda, individuella lösningar. Att anpassa arbetets krav till personens resurser i god tid skulle vara nödvändigt eftersom det alltid finns de som bränner ut sig då de ihärdigt gör sitt yttersta.

Yrkesinriktad rehabilitering ger stöd

Yrkesinriktad rehabilitering erbjuder rehabiliteringstjänster för personer i arbetsför ålder och målsättningen är att upprätthålla eller förbättra arbetsförmågan. Bland annat erbjuder FPA, arbetsförvaltningen och arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering. Arbetspensionsanstalterna erbjuder yrkesinriktad rehabilitering för arbetspensionsförsäkrade, främst personer som varit länge i arbetslivet. Arbetsförvaltningens rehabilitering riktar sig till personer i arbetsför ålder som är arbetslösa eller varit mycket litet i arbetslivet och inte har rätt till rehabilitering via arbetspensionsanstalterna. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för handikappade vilka inte får rehabilitering av de förutnämnda myndigheterna.

Yrkesinriktad rehabilitering omfattar bland annat utredning av arbetsförmågan, arbetsprövning, arbetsträning, rehabiliteringsundersökningar, fortbildning och omskolning.

Personer med Parkinson har enligt statistiken i mycket ringa mån utnyttjat yrkesinriktad rehabilitering. En orsak kan vara att man har mycket få forskningsresultat om arbetsförmåga och arbetsanpassning vid Parkinsons sjukdom. Man kunde säkert i en större grad utnyttja yrkesinriktad rehabilitering för de yngre insjuknade, som har intresse och motivation att fortsätta i arbetslivet. Till exempel arbetsträning och utredning av arbetsförmågan kunde i många fall möjliggöra nya lösningar för att utföra arbetet och ge nya infallsvinklar då man kartlägger olika pensionsalternativ.

Arbetspensionsanstalternas yrkesinriktade rehabilitering förnyas

Lagförändringen år 2004 som gäller pensioner innebär att den yrkesinriktade re habiliteringen anordnad av Folkpensionsanstalten och arbetspensionsanstalternaförändras.

Enligt lagen blir den tidigare yrkesinritade prövningsbaserade rehabiliteringen en liknande förmån som pensionerna. Den nya lagen har som målsättning att påbörja tidig rehabilitering och arbetstagaren har rätt till rehabilitering reda då han/hon på grund av sjukdom eller skada hotas av arbetslöshet. En förutsättning är också att man genom rehabiliteringen kan förhindra eller uppskjuta arbetsoförmåga. Arbetstagaren kan också i och med den nya lagen vara samtidigt på yrkesinriktad rehabilitering och arbeta med stöd av delrehabiliteringspenning.

Neurolog Mikael Ojala från Insuramed Oy har lång erfarenhet av arbetspensionsrehabilitering och utvärdering av arbetsförmåga. Han berättar i sin intervju, att man bör fästa speciell uppmärksamhet vid rehabilitering i sjukdomens tidiga skede för arbetstagare med Parkinson. Arbetstagarens egen motivation att fortsätta i arbetslivet är en viktig förutsättning för att man skall kunna påbörja planeringen och förverkligandet av yrkesinriktad rehabilitering.

Mikael Ojala konstaterar, att man för personer med Parkinson mera kunde utnyttja t.ex. arbetsprövning. Under arbetsprövning kan man på arbetsplatsen pröva olika arbetsuppgifter eller nya arbetstidslösningar. Även deltidspension är för många med Parkinson ett gott alternativ ifall den insjuknade inte helt önskar lämna arbetslivet.

TANJA VIRTANEN

Projektansvarig

tanja.virtanen@parkinson.fi

PL 905, 20101 TURKU

0400 856 003/(02) 2740 416

Översättning Bi Virta

Liitetiedosto: 

SYNVINKLAR_VID_REHABILITERING403.pdf